onsdag 16 december 2009

Hemhemhem!

Snart nu så!
Idag så var det sista LGBT coffee meet för terminen. Det var lite ont om folk, och för ovanlighetens skull så gick jag tidigt. Owen såg ut som om han skulle kollapsa av trötthet.
Dagens första pärs var fysikprovet. Förhoppningsvis fick jag tillräckligt höga poäng (och vid omräkning av tidigare prov visade det sig att jag fick 50%, inte 40% som jag trodde tidigare.) för att klara 40%.
Sen var det stämplar från kansliet för min studieförsäkran. Den ska jag skicka när jag kommer hem. Jag tänker verkligen inte lita på att posten här fungerar som den ska.
Sen de sista julinköpen, inkluderande två par knästrumpor. Yay!

Träffade Amy på Wilkinsons, Justin och de två andra som jag inte kommer ihåg namnet på på bussen tillbaka, och sen Ruth precis utanför Tyler. Ruth rekryterade då mig till Tea party for Amnesty, och det var ju trevligt.
Och det snöade lite försiktigt. Yay för det med. Mest för att det inte la sig, utan bara var ett lungt och fint och framförallt glest snöfall. Det är kallt, och det tycker jag om!
Under sagda tedrickande så passerade Marin, så jag fick kramat henne och önskat henne en god jul. Hon åker hem till Holland i nästa vecka, och kommer inte tillbaka.

Sen fick jag pratat lite med en prospektiv student som var här för UCAS open day, hennes föräldrar var vilse, slarvat bort parkeringsplatsen hade de gjort. Så jag pekade ut vart de skulle ta vägen, och följde dem en bit. Det är roligt att prata med folk och kunna hjälpa till.

Nu dricker vi te och myser i värmen på mitt rum, trots att jag borde ta hand om tvätten och städa innan hemresan på fredag. (Påtal om hemresan så lär jag ha besök av en flicka från Hongkong under första halvan av julledigheten. Det återstår visserligen fortfarande att se, men jag anser att det vore trevligt.)

Imorgon så är det Stardust på the Venue. Egentligen är jag inte så glad i tanken på att gå, men åtminstone en gång får jag väl besöka the Venue den här terminen?
Och innan dess så är det pre-social på K-bar med LGBT Soc, för att fira Jons 21-års dag i förskott, och whatever else... Jaja, det blir nog bra, trots att Ruth saknas. Och i värsta fall så kan jag ju gå därifrån. Det är inte som om jag är en fragil kristallprinsessa, om jag kan gå från the Works till campus på egen hand så ska jag nog klara att ta mig från the Venue till Tyler också.
Self-rescuing princess.

lördag 5 december 2009

Disturbing much?

My mind is still working on a problem posed a week and a half ago.
Tom said something that infected my thought processes, and now I just want to reboot my brain.
He probably didn't intend for it to be taken seriously, but this thing... it bugs me.
Because I do not know how to answer his question.
I really don't know.

söndag 29 november 2009

Memes, because I've tons of things to do

... and choose not to do them!


Will you be single over winter?
Probably. I am now, and I'm not looking.

How old is the last person you kissed?
Now, or at the time of the kiss?
21 when we kissed. 22 today.

Has someone ever made a promise and broke it?
Yes. History is full of broken promises.

How often you say you're sorry?
Every day, repeatedly. Sorry is not the same as asking for forgiveness.

Have you written a letter to a soldier?
Yes.

Do you think someone likes the same person you like?
Probably. (I like loads of people, someone has to be liked by others than me...)

Do you miss your past?
Past what? I am happy where I am now, althoug some things could be different.
It was nice to be young and innocent and not have to care, but that is a limited existence.

If you were pregnant, would your parents let you keep the baby?
As far as hypothetical situations go, this is one that has a probability close to zero. Because I'm obsessed about "safe sex". And I do not want children. So the chance of me being pregnant is small. And should it happen I'd probably have an abortion.
But, if we imagine me being pregnant and wanting the child, then the parental unit have nothing to do with it, nor any say in the matter. I am an adult, and it is my body.

Would you eat a live tarantula for $1,000?
1. Poor spider. 2. Yes. I'm a student, with a huge loan to pay one day.

What was the last drink you had?
Some sort of parody of tea, or warm cordial, or something...

Would you rather spend a day outside with friends or inside alone?
I like outside, I like inside, I like friends and I like alone. So I couldn't care less about this question, as all options are pleasant.

This time last year, do you remember who you liked?
Yes.

Last awkward moment?
I don't know...

Who are you missing?
My father. My mother.

Are there certain things that can't be joked about with you?
No. There is always something that you can't joke about in a given company, but that change with the people. And I feel that if you can not joke about a subject it is not something that is worth being treated seriously.

Have you ever kissed anyone who's name started with a J?
Yes.

Have you ever kissed someone who's name started with an M?
Yes. Accidentally.

Do you have feelings for someone?
Sometimes, somewhat. Always. Never. This is a very complicated question,

What do you currently hear right now?
Wie Bist Die Gewesen Vor Prohibition? - Klezmofobia (Tantz!)

Where did you get the shirt you are wearing?
The wardrobe. *nodnod*

Do you know anyone that smokes weed?
I know -of- a few people. I don't think I -know- anyone who does.

How many piercings do you have?
Hm. My ears are pirced in three places.

Tattoos?
No. I've got two ideas that would be nice. But I don't think I'll ever realise them.
I also have an idea for a scarification, but that I KNOW I will never do.

Have you ever kissed anyone whose name started with a C?
Yes.

Where is the furthest place you've traveled?
Chieti.

If you could have one thing right now what would it be?
A hug. To be held. To rest, listening to the heartbeat of a certain someone.

What was for dinner tonight?
Soup. And knäckebröd.

Who was the last male you talked to in person?
Lee and his boyfriend? Friends of Fran.

Does anyone love you?
I sure hope so!

How has the week been?
Went to London and met Sissi. Got a new hat. And three new games. LGBT coffee meet. Dinner with Helen. Watchmen. Going to town with Helen. Muchly fun. Chocolate. More Watchmen. Folkmusic. Coffee. New tealike beverage that tastes nice but is really strange. A great week!

Do you curse in front of your parents?
Yeah.

Have you ever kissed anyone who's name started with an R, S, or G?
Yes.

Who saw your last kiss?
No one, I hope.

When a friend walks out of your life, do you go after them or let them go?
That really depends on the situation.

Have you ever fallen asleep in someone's arms?
Yeah. The best way to fall asleep.

Does anyone hate you?
Probably. I wouldn't know who, but statistically someone should hate me.

Do you believe everyone deserves a second chance?
Yes. A second chance. Not a third or a fourth, althoug some people will always get a new chance from me. To a fault.

What were you doing before you got on the computer?
Making dinner, eating dinner, and doing the washing up after dinner.

What's your favorite sport to watch?
Figure skating is nice. And gymnastics.

Could you handle living together with the last person you texted?
Probably. Hypothetical situation os hypothetical, but yes, I'd probably like to live with the person I last texted.

Were you happy when you woke up today?
As happy as I can be.

You're locked in a room with the person you last kissed, problems?
I think it'd be my decision whether it'd be a problem or not.
And I can't decide.

Where is the person you last kissed at this moment?
How am I supposed to know that?

Who are you more like, your mom or your dad?
Apparently I look like my mom and behave like my dad. I hope I got the good parts of both of their personalities, but you never know.

Which would be more meaningful to you: I love you a lot, I love you so much?
"I love you." is enough.

If you were in the hospital on life support, would the last person you kissed come see you?
Definitely. Good-guy complex. *nodnod*

Are you wearing jeans, shorts, sweatpants, or pajama pants?
Yes? (Jeans)

Could you date someone taller than you?
Why wouldn't I be able to date someone taller than me? And besides, most people are taller than me, so limiting myself to shorter people would definitely limit the range of people I could go out with.

Have you been a happy, angry, or sad person lately?
A little bit of everything. Mostly happy, though. Strange.

Has anyone called you beautiful today?
No.

Who would you like to see right now?
My parents. I miss them.

You like pepsi or coke?
Yes, yes I do. Althoug I prefer lemonade.

Is there someone who can ALWAYS make you smile?
*nodnod*

Do you get along with EVERYONE in your family?
More or less. Not all the time, but mostly. I like my family.

Is the person you last texted single?
Nope. She's happily engaged.

Why do you and your best friend fight?
How do you define "best friend"? I try not to create a hirerarchy of friends.
I miss the iPebble when she's not around, Em is the kind of person that I'm not speaking to for ages, and then when we do, nothing's changed. Katt is fun to be around, etc.
And since I don't like confrontations with people I care about, and generally detest emotional tension, I try to avoid fighting.

Do you still like someone you shouldn't?
Of course.

Could you go a day not talking to the last person you kissed.
Yes.

Have you ever tripped in public?
Who hasn't?

Do you like long hugs?
Yes. If it's the right person. Or I won initiative.

Do you have a box where you keep all your really important things?
No. Really important things are scattered wverywhere. And sometimes I feel like I'm the real life version of Snufkin. The memory of an object is more important than the object itself.

Do you still talk to the last person you fell hardest for?
No, and yes, in a sense, sometimes, somewhat.

Did you sleep alone last night?
Yes .

Are any of your friends taller than you?
All of them, I think.

onsdag 25 november 2009

London är huvudstad i englandet.

Livet kan ju inte alltid gå åt helvete!

Efter att ha missat första tåget till London så kan vi nu konstatera att det har varit en mycket bra dag.

En hög med choklad (som smakade himmelskt), en tebutik som hade dåligt med te, fiskburgare och mozzarella/vitlök-bites på BK, ny hatt (!), spel, bok, människoätande säl och tuff frisbee-liknande sak som flög runt på ett helt magiskt vis.

Macka med tonfisk på subway (för jag missade sista bussen), promenad till Campus.
God natts sömn (även om jag sen lyckades missa alla föreläsningar dagen därpå).

Sissi <3

söndag 22 november 2009

I <3 Irish music

Set pieces <3

Jag har lyssnat på The Blackbird i flera timmar nu. Innan dess var det The Drunken Gauger som gick på repeat. Och innan dess The Ace and Deuce of Pipering.
The Fairy Reel är trevlig, Garden of Daisies är avslappnande, Planxty Brown har visat sig ha fler namn, Miss Brown's Fancy och Maggie Brown's Favourite. Madam Bonaparte är rolig och där är en tempoväxling halvvägs genom Is the Big Man Within.
Men The Blackbird är min absoluta favorit.


fredag 20 november 2009

Huvudvärk, nackont, ryggont, handledsvärk. Slut på mat, dåligt väder. Vill inte gå och handla.
Bula i pannan. Ägg + Ost + Grillkrydda-> vispa -> stek = Omnomnom!

torsdag 12 november 2009

Hår och personlig historia.

Inya har bildkavalkad denna afton. Varför?
Jag fick den där akuta känslan av att något behövde förändras igen. (Det är aldrig nyttigt. Det var så jag hamnade i Kent. Det var så jag hamnade på IB. Det var så jag hamnade på Estet. Det var så jag kom att snagga mig. Aldrig nyttigt, som sagt.)
Varenda gång det händer så börjar jag fundera över att göra något med mitt hår, samtidigt som jag blir lite nostalgisk och inte kan låta bli att fundera över hur långt jag har kommit i livet.

Alltså följde ett tittande på gamla bilder på mig, från Dalslund. Och reflektioner kring mitt hår. Och situationerna. Och om man kisar och förstår sig på min kommunikationsstil så finns där också lite före-och-efter i det hela.

Inget att oroa sig över. Mitt hår sitter fortfarande på mitt huvud. Ingen lugg. Det är knutet i svans. Ingen förändring.


Back in the days när min lugg var emo-värdig. Eller popparlugg. Eller, i mitt fall jag-orkar-inte-underhålla-den-så-mellan-
varje-klippning-når-luggen-mig-till-hakan-lugg.

Den terminen då jag knypplade. Och innan pagen hade slutat vara min default-frisyr.
Det brukade vara så att jag klippte page. Håret växte sig långt. Jag klippte page. Håret växte sig långt. (Jag snaggade mig, håret började växa ut, jag klippte page) Håret växte sig långt. Jag klippte page. Det mönstret upphörde ~åk 8, när jag konstaterade att jag ser allt för snäll ut med page. Och att jag inte tolererar att ha hår i ansiktet. (Svårt att tänka sig när jag fortfarande har haft lugg en majoritet av mitt liv, och faktiskt saknar det. Men bara lite.)
Och uppenbarligen var jag förkyld när bilderna togs, och min fluffiga halsduk var med redan då. :D


Åttan.
Lektion i datorsalen. Vi skulle troligen skriva ett arbete av något slag. Jag kodade. (White hat hacker, javisst. Vårt nätverk var säkrare efter att jag hade lekt med den koden. Jag är fortfarande stolt över den.) När jag var som lyckligast med Sofia. Nyss fyllda fjorton, måndag, mitt i den stora luggutväxarfasen. (Jag brukade ha luggen uppsatt i en tofs vid ena tinningen. Var det något speciellt så tuperades sagda tofs. Återigen, jag saknar det lite. Men bara lite) Eller ja. Eftersom jag uppenbarligen har luggen bakom öronen på bilden så är det väl snarare slutet av luggutväxarfasen, men fortfarande innan håret-i-ansiktet-backlashen. (Jag är ju övertygad om att det faktum att jag inte tåler hår i ansiktet nu är en motreaktion till att jag inte klarade med att ha håret uppsatt under mina första 14~15 år i livet. Min mor kan berätta mången historia om hur de var tvungna att hålla koll på alla snoddar/diadem/klämmor de satte i håret på mig när vi skulle på kalas, för jag vägrade ha dem i mer än en timme i sträck. Hur många diadem som har förlorats för att jag tröttnade och tog av dem är okänt.) (Intressant observation är väl att det där med håret nedsläppt/uppsatt är en väldigt tydlig skiljedelare i mitt liv. Å ena sidan så har vi hela min barndom, från vilken människor skulle bli ytterst förvirrade om de hörde om att "man ser aldrig Inya med håret nedsläppt". Å andra sidan har vi merparten av de människor som jag umgås med idag, som nog skulle finna det mycket konstigt att titta i våra familjefotoalbum. Knappt några bilder alls på mig med uppsatt hår.)


Den här och den här illustrerar tiden efter att transitionen inträffat. Inya med uppsatt hår inträffade, intressant nog, ungefär samtidigt som Sofia både försvann ur mitt liv och blev det vikigaste i detsamma. (Bad times. Tack Joakim) Det händer att jag undrar om det var en reaktion till sagda händelse att jag bytte preferens i frisyrvärlden. Om det var fråga om att redefiniera sig själv. Jag tror dock inte det. När det skedde var jag apatisk och kan knappast ha brytt mig om mitt utseende (det gör jag ju inte ens när jag är på topp. *eyeroll*) och dessutom har jag svårt att se vad det skulle ha med saken att göra.



Arbetslag C på Lomma strand.
Vi hade sandslottsbyggartävling. Så såg min lugg ut när den inte räckte mig till hakan. *konstatera*
Och tiden innan glasögonen. Jag hade varit på synkontroll bara en månad tidigare, och fått veta att min syn var perfekt. Tre månader efter att den här bilden togs remitterades jag till optiker för kraftigt nedsatt synfunktion och akuta huvudvärksattacker. (Som jag hade haft innan, men som blev mer intensiva och kom oftare, hastigt och lustigt, under höstterminen i åk6) De misstänkte neurologisk orsak till den plötsliga och kraftiga förändringen i min syn, dels för att den som sagt kom plötsligt och gick fort, och dels för att jag alltid har dragits med huvudvärk (nej, jag vet fortfarande inte vad den beror på egentligen. Jag tjatar på min läkare om att få en ordentlig utredning. Är det migrän så finns det förebyggande behandlingar (jatack) och visar det sig att det är Hortons huvudvärk så vill jag faktiskt ha det på papper!) men de kom inte fram till något. Istället så har min syn stadigt försämrats för vart år som går, och om det inte slutar eller åtminstone slår ner på takten så kommer jag att vara blind innan jag är 30. Skojskoj.


Kolla in den här. Och den här!
Wow. Glasögon, hästsvans och lugg. Jag hade en kort period precis efter att jag kom hem från Italien då jag hade hästsvans. Det höll i sig i någon månad, men upphörde runt början av Oktober 2002. Trial period, jag var ännu ej redo. Däremot så var det vettigt att ha håret uppsatt när man befann sig i Appeninerna, och det var varmt. Min nacke är fortfarande absurdt varm. Och ja, jag blir fortfarande knockad av kyla i sagda nacke. Och alla som känner igen min ryggsäck, räck upp en hand. :P
Bild från perioden då min tatueringsidé uppstod. Jag är fortfarande övertygad om att det är en lysande idé. (Nästan bättre än min idé för scarification, något jag dock aldrig kommer att göra! Men erkänn att ärr efter vingar är en fullkomligt fenomenal grej att göra en scarification av!)
Jag är också glad att jag vid ungefär den tidpunkten hade börjat få en ämnesomsättning inom normalspannet. Tidigare så hade jag en läkarordinerad lägsta-mängd kalorier jag var tvungen att äta för att inte gå ner i vikt. Det var absurdt.
Men jag saknar hur mina lår såg ut så för tiden. *konstatera*

söndag 8 november 2009

The Secrets We Keep

Nej, det är en referens ni troligen inte förstår.
Och om ni gör det så undrar jag varför i hela fridens namn ni förstår den. Vad är det för perverterade människor jag känner?!

Vi vill bara påminna oss om allt det som vi inte säger.
Jag älskar mig, dig och pojken. Troligen också henne.
Och ibland hatar jag mig själv för det.

Ontigt.

Jag har ont.
Min nacke värker, mina axlar gör ont när jag rör dem. Och de knakar.
Min rygg gör ont, men inte så mycket.
Min högra handled hugger till när jag belastar den. Jag har tappat det mesta jag försökt bära under dagen.
Min nacke knakar något fruktansvärt. Allting smattrar, och det är jobbigt.

Så jag lyssnar på glamrock och dricker apelsinjuice och väntar på att jag ska bli utmattad nog för att kunna somna.

fredag 6 november 2009

Ensam Inya är ensam.

Moharharhar!
Vi har handlat mat idag. Det var konstruktivt, fast jag gillar inte riktigt Tescos.

Till middag gjordes bondomelett* med rökt lax, potatis och lök. Omnomnom.
Det var mycket gott. Den åts med ärtor och majonäs.

Jag vill ha sällskap.

(*For future reference:
2 ägg
2 msk mjölk
riven ost
citronzest
citronjuice
salt
vitpeppar
cayennepeppar
kokt potatis, 1
rökt lax 70g
gul lök 1/3)

torsdag 5 november 2009

ABBA

Det finns nog sämre saker man kan ägna sig åt än att lyssna på Visitors-plattan och äta chokladkaka.

Onsdagar

I adorses my iPebble. <3

Och jag tror att Onsdagar är mina favoritdagar.

Idag var smått ambivalent, å ena sidan så känns det som om jag misslyckades rejält på fysikprovet. (Eller, inte egentligen, jag svarade någonting på alla frågorna, men jag vet inte om det var rätt.) Och jag hade tappat bort svaren till fysikläxan. Yay me?

Å andra sidan så är Dr Dobre genialisk, Helen är trevlig och LGBT Soc gör Inya glad. Klaad Inyahest.

I övrigt så behöver jag röja på rummet, köpa mat och tvätta.
Jag gillar inte riktigt alla dessa vuxenpoäng man samlar på sig bara för att man (i teorin) flyttar hemifrån.

söndag 1 november 2009

Allt förändras med tiden.

Som tiden går. Det är mer än sex år sedan hon kom in i mitt liv.

Hon som tvingade mig att se migsjälv i ett nytt ljus. Hon som tvingade mig att inse att jag är jag oavsett vad som händer. Hon som fick mig att se världen med nya ögon. Hon som lärde mig att inte allting är svart och vitt. Tänka själv kunde jag, men tänka utanför min egen referensram var ännu ett svårt koncept.
Hon som lärde mig hur en förälskelse skulle kännas.

Som tiden går.

Det är också mer än fem år sedan hon försvann.
vi pratar om en tidsram som säger att det skedde innan Katt kom in i mitt liv. Och innan Jag. Och innan the iPebble.
När the iPebble kom att bli en del av mitt liv så hade jag redan gått vidare.
Katt var den som höll mig uppe. Just då insåg hon det nog inte, men hennes stöd och vänskap var det som höll mig vid liv.

Det är mer än fem år sedan jag blev gammal.
Första gången jag genomled någons frånfälle ensam.

Kanske är det dags att låta henne komma tillbaka?

Jag är en annan nu, jag har läkt mina sår.
Jag är en annan nu, inte vilsen och kär.
Jag är en annan nu, jag är modig och vacker och stolt över allt som jag är.



-Och det utgår bonuspoäng till alla som vet varifrån ovanstående textrader stammar.


Vad som orsakat tankarna? Ett samtal. En bild. En sång.

Again?!

Jag tror att det finns en risk att en av juristbögarna och jag kommer att bli goda vänner. Det här är andra gången på en kort period av tid som vi har suttit uppe och snackat skit via msn till allt för sent, eller tidigt, beroende på hur man ser det. Jag gillar det. :D

lördag 31 oktober 2009

Jag är tydligen konstig

Chokladkakor, te, massvis med musik i lurarna. Det pågår tydligen en fest på korridoren. Det hade jag helt missat. Jag älskar mina hörlurar!

Och jag har gått igenom anteckningarna om labbrapportsskrivande för PS370, också känd som "Skills for Physicists" eller kortare "Skills". Nu sitter jag och läser min Introduction to Astronomy and Cosmology. Den luktar trycksvärta och har fina bilder och är mycket intressant. Vilket ytterligare bevisar att jag är på helt rätt plats, även om jag får smådoser av hemlängtan av och till.
Men grejen med det är väl närmast att jag inser att hemlängtan inte kommer att gå över för att jag kommer "hem". Det jag saknar är mina vänner, mina föräldrar, min familj, våra traditioner. Allt det som fanns i mitt liv tidigare. Men det finns inte nödvändigtvis kvar.
Det som är problemet i interaktionen med människor här är att jag, än så länge, står utanför deras kulturella kontext. När jag kommer tillbaks hem kommer jag vara på väg att stå utanför -deras- kulturella kontext istället.
Nåväl, jag trivs här. Och det är bra.

Jag har så mycket småsaker som jag konstaterar hela tiden.
LGBT Soc är i nuläget min främsta bas för socialiserande, och det blir nog bra. Där är många ytliga jävlar som i ärlighetens namn inte har en aning om vad de pysslar med, och några typer som bara är obehagliga. Men där är också människor som man kan föra genomtänkta resonemang med, och det uppskattar jag.

And someone way better than Santa Claus is coming to town!

torsdag 29 oktober 2009

The iPebble

Yay!
The iPebble is coming to town.

Not for another month and some, but still!
Yay, and all other happy exclamations you can think of!

Happy Inya is happy.

onsdag 28 oktober 2009

Trött

Jag har ingenting att säga egentligen.
Det känns som om jag inte har något att göra, men det har jag. Å det bestämdaste.
Jag hade kunnat göra error analysisläxan, och vara klar med det. Eller så hade jag kunnat läsa på astron. Eller pluggat inför midterms nästa vecka.
Men orka.

Jag är så trött. Det kan ha med språket att göra.

Spelade spel, GiftTrap. Roligt spel, som jag borde ta med hem.
Jag är snabb att pegga vad folk tycker och tänker, tydligen är det knepigare för andra. Komplex Inya är komplex.
Owen håller på att transformera Inya till en helt normal sverokare (ironic juxtaposition is ironic) som faktiskt spelar spel. Hans föräldrar äger en spelbutik. Häftigt! *tycka*

tisdag 27 oktober 2009

Ochochoch! Saltåkvarn har en tuff grej som heter "Min müsli" som jag tycker är oerhört trevligt.
Man kan blanda sin egen müsli. Vill ha!
Lite dyrt bara, då jag är svag för kornblandningar med stora mängder bär i.
Min önskeblandning innehåller rostat bovete, rågflingor, hallon, körsbär, pumpakärnor, blåbär, solroskärnor och tranbär. Det skulle kosta 125 kronor för 400 gram.
Jag får väl önska mig det i julklapp.


For future reference:
Grov müslibas
Rostat bovete, 1 skopa
Rågflingor, 1 skopa
Pumpakärnor, 1 skopa
Solroskärnor, 1 skopa
Hallon, 5 skopor
Körsbär, 3 skopor
Blåbär, 1 skopa
Tranbär, 1 skopa
Chokladdrops, 1 skopa

Totalt 400 g, 125 kr.

måndag 26 oktober 2009

Ambivalenta dagar

Jag diggar Disasters-modulen. Det är intressant, upplyftande och underhållande.
Föreläsarna är engagerade, då de får föreläsa om sina respektive specialämnen, och inte hamnar i situationer som Dr Fröbrich, som är en oerhört framgångsrik forskare på statistisk materialfysik, och i slutändan undervisar grundläggande mekanik för förstaårselever.
Det är så oerhört mycket humor i föreläsningarna om vetenskapliga katastrofer, sådan oerhörd kompetens som förevisas. Och intressanta ämnen. Fast det kan vara så att ämnena är intressanta för att föreläsarna är kunniga och engagerade. Vad vet jag?

Vad annars?
Min favoritmugg har gått sönder. Örat gick i bitar, men det kan nog åtgärdas med klister. Förutsatt att klister står att finna.
Min stalker är enerverande. Jag tror att jag kommer att tycka oerhört illa om honom i slutändan.
Labbgruppsallokering idag. Jag är i grupp nummer 17 tidiga passet. Tackolov så är Stalkern i sena passet.
Någonstans påvägen hade han dessutom kommit fram till att det hade varit en god idé att begära mig som labbpartner. Nu skedde detta ej, varför vet jag inte, men vi tackar gudarna för att det inte gjordes. Jag hade nog haft ihjäl honom om jag hade tvingats labba med honom.

Jag missade körrepan idag. Det är sådant som händer när man backloggar arbetsuppgifter. *shrug* Men så ska det också noteras att jag, istället för att göra sagda arbetsuppgifter (due date: tomorrow) skriver det här inlägget.
Produktivt värre, va?

Fast lite har jag fått gjort idag. Jag har köpt ägg, bröd och juice. Samt tomater och salladslök, bara för att ha något grönsaksliknande hemma. Jag behöver fortfarande bege mig till ASDA och köpa riktig mat, men det mest akuta är avvärjt.

Jag har hemlängtan, men inte så mycket.
Jag vill mest bara ha en kram eller två. Jag saknar the iPebble. Hon är vettig på ett vis som saknas i detta land. Jag saknar mamma, att sitta i soffan och slösa bort tid med henne. Och jag saknar mina mitt-i-nattenkonversationer med pappa.

lördag 24 oktober 2009

Inya är ute på äventyr!

Middag på Chom Choms igår. Det var väl trevligt, men absolut inte värt priset.
Vårrullarna var goda, men det är väl så långt som jag tänker dra det. Riset var inte klibbigt (även om jag fick ett gott skratt åt Ben när han försökte äta sagda ris. Jag har ätit en hel del med pinnar, och har därför lärt mig tekniken. Ben frågade mig hur jag gjorde för att äta ris med pinnarna. Jag visade. Och resten är historien om Bens ansiktsuttryck när han konsekvent fick upp -ett- riskorn per försök.) Personen bredvid mig, Phil (från Christ Church, de är konstiga) åt mjukglass med jelly till efterrätt. Det var obehagligt. Det ser så fruktansvärt äckligt ut.

På något vis hamnade alla vegetarianerna i det innersta hörnet. Vi talar långbord med väggfast bänk, som bara var öppet i ena änden. Vi var rätt akrobatiska när vi skulle ta oss ut.
Louis drack en hel flaska vin på egen hand, under de två timmarna vi var där.
Det kostade mer än det var värt för mat och service, men sällskapet var fenomenalt.
Grejen är väl att jag hade kunnat ha middag med samma sällskap för halva priset på någon annan resturang.

Fortsatte till en pub av något slag, mest för att sitta av lite tid. Pratade lite med folk. Och om någon kunde förklara för mig varför jag alltid hamnar i sällskap med bögarna så hade det varit uppskattat.
Inte för att jag klagar. Det är bra mycket roligare i sällskap med Owen, Ben, Jonny, Nick osv, än med Frankie och Kelly. De senare är tysta, pratar inte utanför sin egen klick, och beter sig så oerhört mycket på det vis som jag klassificerar som "kvinnligt på ett strukturellt felaktigt vis".
Så vad det gäller den kvinnliga halvan av LGBT Society så är det väl helst Embob och Taru som jag umgås med.
Visserligen så tror jag att det är fler manliga än kvinnliga medlemmar i LGBT Soc, vilket kan förklara en hel del.
Efter lite avsutten tid på puben så var vi några stycken som gick vidare till G-Spot, "The LGBT night at the Works!". Notera att jag fortfarande inte tycker om att gå på klubb.
Någon gång då-och-då kan vara roligt i rätt sällskap. Igår var rätt sällskap.
Owen, Frankie, Jackaby, Ben, Nick, Louis, James, Phil and the dude that is studying music att Christ Church with clarinet as his main instrument, although he does play saxophone aswell. En man i min smak! Så... Jag dansade.
Det är trevligt att förlora kontrollen över omgivningen och bara vara rytm och rörelse.

Och så fick jag en fin rosa post-it av Owen. Namnskylt, mer eller mindre. "Whore! (Owen's)".

("Slampa!"
"Nej. Hora! Jag må vara billig men jag är fan inte gratis!" är förolämpningsutbytet mellan Ola och mig som passar läkigt bra in på situationen...)

Och idag så kom mitt NHS-kort och nummer. Yay för det.
Och nu skall jag njuta av en stor kopp riktigt kaffe.

Och skulle nu det här råka stöta sig med Magnus Betnérs åsikter om vad kvinnor ska göra för att njuta så kan jag informera om att jag bor i England och engelsmän kan inte göra kaffe, varför det är en sann njutning när man gör det själv och därför får kaffe som smakar kaffe.
Och så har jag inte råd med en bensindriven Mr Rabbit.
Fattig student ju!

fredag 16 oktober 2009

Skor, kaffe och mat

Jag har nya skor. De bör komma per post om någon dag. Bär de ut post om Lördagar i England?

Närmre £60 gick det på, men det är det värt. Och faderskapet sponsrade mitt inköp.

Idag har jag och Taru haft kaffeutbyte. Det var trevligt. Kaffe, mjölk och chocolate chip cookies. Omnomnom. Jag har också kokat mina torkade bönor, så att jag har färdigt att använda i matlagningen. Idag har varit en produktiv dag.

måndag 12 oktober 2009

And the gentlemen...

Inya is now officially one of the gentlemen. And no, there have been no sexchange.
Däremot så är där en stor kör. En liten stor kör, i alla fall om man jämför med Heleneholm, och det gör man ju.
Jag sjunger nu med tenorerna. Varför? Det är en mycket bra fråga.
Där är flertalet anledningar, 1. Jag har ett oerhört stort röstregister och känner för att prova den nedre delen av det. 2. Det är det lägre registret som jag har använt mest det senaste året och därför det register jag är mest säker i. 3. Jag är förkyld, och det gör mitt högre register opålitligt. Mest för att jag inte övar tillräckligt. 4. Jag ville.
Anledning nummer fyra är nog den viktigaste. Och jag har ju som tur är rösten för det.
Dock kan man ju ställa sig frågan, ville jag för att jag har rösten för det, eller hade viljan uppstått även om denna mycket viktiga resurs saknats?

Harriet tycker att det är konstigt. *shrug*

söndag 4 oktober 2009

LGBT Society och resor i buss

Idag har en Första gången inträffat. Jag hängde på LGBT Society till Scribes, en gaybar nere i stan. Det var trevligt, om än högljudt. Men jag tror att jag har träffat lite folk som jag kan komma att tycka om. Taru, från Finland, som pratar som mumintrollet, Jon, som påminner om Ramtin och som jag tycker om bara därför, och hans pojkvän, vars namn jag inte uppfattade men som ser ut som Gunnar och dessutom går mitt program. Lysande.

En hel hög med Johnnies, och en Justin som gillar språk och ska till Sverige på semester med sin pojkvän. Emma som är stor och snäll och full av energi, David som har morotsrött hår och på sin namnskylt hade titeln "Head Gay". Det var roligt.

Och jag tycker att det är så skönt att vara i en miljö där väldigt lite är konstigt.

Egentligen skulle vi vidare till Girls And boYs på en av nattklubbarna, men Taru ville hem och jag ska upp tidigt, så jag gjorde sällskap med henne till Campus. Av lika delar hennes önskemål och mig användande henne som en ursäkt. Jag får väl följa med på nattklubben någon annan gång.

Idag har varit en bra dag. Men nu har jag huvudvärk, har tagit en Alvedon och bäddat ner mig. Ska strax sova, ty jag ska upp tidigt imorgon och åka till Faversham. Varför ska jag till Faversham, då? Jo, det är som såhär att jag har lokaliserat en TCRG som undervisar där, och imorgon så ska jag prova en lektion för honom. Är det bra så ska jag åka dit vareviga Söndag för att dansa. Vad man gör för konsten. *dramatisk*

tisdag 15 september 2009

Patrick Swayzes död

Vi har alla någonting som vi tycker om men som man i alla fall borde skämmas för.
Jag, liksom många andra töser, är förtjust i filmen Dirty Dancing. I all ärlighet så är det en fruktansvärt dålig film, men den har något visst.
Sen ska det sägas att jag har sett den tillräckligt många gånger för att kunna återge dialogen i helhet. Jag kan citera en hel film. Som dessutom är dålig. Jag borde skämmas...

Oavsett vilket så är det, på grund av sagda intresse, något sorgligt att få höra att Patrick Swayze har avlidit.
Men hade han varit en vän eller släkting till mig så hade jag nog sagt att det var på tiden. Han har varit sjuk länge, och om en person lider och inte har någon chans att bli bättre så känns det som mer barmhärtigt att låta dem somna in.

torsdag 16 juli 2009

Shame is for the feeble minded

SEVEN THINGS YOU WILL FIND IN YOUR ROOM:
1. Bed
2. Computers
3. Books
4. Guitar
5. Papers & notes
6. Trinkets of all kinds
7. Photos

SEVEN RELATIONSHIP QUESTIONS:
1. Do You Like Anyone?
Yes - surprisingly many.

2. Does Someone Like You?
I hope so

3. Last Kiss?
June 21

4. Been Lead On?
Yes

5. Cheated on someone?
No, not really...

6. Want A Relationship?
No. Actually, yes, but one that doesn't end with me being hurt. And not ending with me hurting the other part.

7. Wanna Get Married?
No.

SEVEN THINGS YOU CAN’T LIVE WITHOUT:
1. Food
2. Computer
3. Books
4. Laughter
5. Music
6. Sweets
7. Pen & Paper

SEVEN THINGS ON YOUR MIND:
1. Sleep
2. University
3. Pojken
4. Repressing homicidal urges
5. Considering if it's worth cleaning my room.
6. Trying to decide if pain is bad enough for percs or should I just take a handful of motrin and suck it up.
7. Doing memes because I am procrastinating.

SEVEN OTHER THINGS - DO YOU
1. Believe In God?
I am a sort of unwilling atheistic pagan. Make of that what you will.

2. Had A Dream Come True?
Yes.

3. Read The Newspaper?
Yes. In detail.

4. Get Enough Sleep Everyday?
SLEEP IS FOR THE WEAK. Although lately I have been sleeping a lot.

5. Have A Best Friend?
Yes. Several, actually. Which makes the "a best friend" a faulty statement, to which the answer is no.

6. Take A Bath Daily?
Most of the time. Every now and then I will be lazy.

7. Wish On Stars?
No.

SEVEN HAVE YOU EVERS
1. Fallen In Love?
Yes

2. Kissed Someone Of The Same Sex?
Yes.

3. Hooked Up With Someone Who Had A BF/GF?
Not that I know of.

4. Been To A Bonfire?
Yes.

5. Ran Away From Home?
Yes.

6. Played Strip Poker?
Yes.

7. Pulled An All Nighter?
Yes.

SEVEN THINGS IN THE LAST 24 HOURS HAVE YOU:
1. Cried?
Yes.

2. Had Fun?
Somewhat.

3. Been Kissed?
No.

4. Felt Stupid?
No.

5. Talked To An Ex?
Yes.

6. Missed Someone?
Yes. Every waking minute. And quite possibly also when I sleep, I just don't remember that.

7. Listened To Music?
Yes

RED : ANGER
1. Are You Currently Mad At Someone?
Does humanity in general count? If so, yes.
And well... Anger is far easier to deal with than sadness.

2. Which Of Your family Members Has The Worst temper?
Me.

3. Have You Ever Thrown Something At Anyone?
Yes.

4. Does Your Face Turn Red When You’re Angry?
I don't know. Does it?

5. When You’re Mad Do You Prefer To Stare Angrily Or Yell?
I turn into a calculating sociopath with the objective to hurt the other person as much as I possibly can. Unfortunately.

ORANGE : EXCITEMENT
1. Has Anyone Ever Thrown A Surprise Party For You?
Does it count even if you weren't surprised?

2. Are You Easily Excited?
Depends on what it is that I'm supposed to get excited over.

3. What Event Is Coming Up That You Are Looking Forward To?
University. It doesn't really matter what Kent decides. Edinburgh is awesome as well.

4. If You Won A Million Dollars, What Will Be Your First Thought?
I'd probably worry about the paper work...

5. What Would Make You The Happiest Right Now?
To make him take his words back. And if that is not possible, to understand his motivation.

YELLOW : SELF DISCOVERY

3. What is your goal in life?
The world exists to be understood. I want to understand.

4. Do You Want To Have Children?
NO. Good grieve, what a horrific thought!

5. How Do You Want To Die?
My thoughts on this change frequently, but I want to be in control of the how and to the extent to which is possible, when.

BLUE : SADNESS
1. When Is The Last Time You Cried?
Ehm. Yesterday.

2. What Is The Saddest Thing That Is Happening Right Now?
Private.

3. Do You Usually Cry/Get Depressed When Something Doesn’t Happen Your Way?
Being depressed is my baseline and I hate to cry. I transform sadness into anger.

4. Has Anyone Made You Cry In The Last 24 Hours?
Yes.

5. When You Are Sad, What Do You Do?
Do my best to be angry instead. Anger is an easier feeling to deal with.

PINK : LOVE
1. Do You Have A Crush On One Of Ur Friends?
Who wrote this? a fucking 12 year old?

2. Do You Believe At Love At First Sight?
No. Lust, yes, love, no.

3. When You See Your Crush, Do You Act Differently Around Him/Her?
Nah

4. Do You Have A Girlfriend/Boyfriend?
No.

5. Do You Believe Everyone Has A Soulmate?
Yes, but not necessarily only one.

måndag 9 mars 2009

Jag har en ny idol.

torsdag 5 februari 2009

OMG!!!

Å herre min Gud!!! Excessive punctuation muchly needed!
Jag har ett unconditional offer från Edinburgh, och det måste fan i mig vara fel.
Absolut måste det vara fel.

torsdag 29 januari 2009

Irish Dancing

Dagen kan sammanfattas i fyra meningar.
1. Om det finns en gud så hatar den mig.
2. Folk är en jävla farsot och man borde å det snaraste vaccinera jorden mot den.
3. Skitkul, villvillvill!!!
4. Vad fan... det var ju det tåget jag skulle med?!


Dansen var precis så rolig och underbar och upplyftande som den borde vara. I can havs endorfin-rusch. *nodnod*
Jag har alltså beslutat att börja pendla till Köpenhamn för att ta danslektioner. Inget konstigt i sig (även om det tydligen är lite udda att resa i över en timme för att ta lektion). Dock är det lite udda att korsa en nationsgräns för samma sak.
Men det var oerhört roligt, och något jag lär fortsätta göra.

Kollektivtrafiken hatar mig. Och jag hatar den, så inga tårar spillda över en ensidigt dålig relation. Däremot genererar den en hel del frustration.
Det är inte så att jag inte försökt med "vända andra kinden till" och "behandla andra som du själv vill bli behandlad". Jag har varit snäll mot kollektivtrafiken. Jag har vänt andra kinden till och tänkt att "det var nog bara idag" när tågen varit sena. Det var inte bara den dagen.
Idag har jag varit precis så mycket försenad för att se vartenda tåg jag har haft för avsikt att åka med lämna stationen. Utan mig.

Folk. Vad kan man säga om folk? Inte så väldigt mycket konstruktivt. Jag gillar inte folk.
Idag har jag funderat över en stor mängd ekonomipolitiska aktioner som kunde stärka statens finanser i dessa kristider. De involverar avskaffandet av alla gamlingar med färgat hår, ceriserosa läppstift och som häller på sig sådana mängder parfym (av det illaluktande slaget, dessutom) att till och med den allra mest härdade och okänsliga person hade fått huvudvärk av stanken. Visserligen är det så att alla parfymer luktar illa i stora mängder... Staten skulle kunna spara in säkert 40% av pensionerna. De pengarna kunde sedan distribueras bland de pensionärer som åldrats med värdighet, så att de kan -leva- värdigt också.
Dessutom anser jag att Sverige borde införa en 0,25-barnspolitik. Endast de som är lämpade får tillstånd att skaffa barn, men då det är svårt att bedöma vem som är lämpad så får reglerna vara förhållandevis lösa, varpå det bör resultera i ungefär ett fjärdedels barn per hushåll.

Men, trots allt gnäll. Dagen har varit bra. Och jag har dansat. Yay!

måndag 19 januari 2009

Bilder



Moharharhar!
Bilderna är klara, och de blev skitbra!