Det nya året.

Jahopp... Så har det då börjat.
Inte med familjen, även om jag nog hade velat det, utan med Christian, Tobbe och Tobbes tös.
Nog för att det är kul att umgås med kompisar, men kunde vi inte varit några fler?

Och nu gick allt åt helvete. Jag kom hem fylld med alla dessa positiva känslor, och sen började jag spalta upp för att skriva ner det som hänt sen tolvslaget. Och nu är jag nere igen.
Fuck this.

Hjälpte en pojke som klev av bussen samtidigt som mig att hitta till station så att han kunde hämta sin cykel. Han var trevlig och intressant att prata med, och stank inte alkohol, som så många andra gör i sagda sammanhang.
Han var trevlig tillbaks, och det var ett par bra minuter, och anledningen till alla positiva känslor.

Christian fick årets första kyss, yet again. Vår relation är slut, my ass.
Och det jag tycker är värst är att jag upplever det som att han leker med mina känslor. Chokladfonduen var god. Och jag är faktiskt lite sur på Christian för att han kunde erbjuda Tobbe och Danni gästsäng, men det gick tydligen inte för mig. (Med huvudvärk, stelfrusen, vid 4 på morgonen och tvungen att gå genom Åkarp, efter att ha kommit med bussen, för att komma hem.)Lite hyfs kanske?

Mest så saknar jag honom. Mycket.
Och jag fick inte ligga bredvid honom och skrattande konstatera att vi är inne på både vårt andra och vårt fjärde år tillsammans.