Lämna mig inte ensam

Jag tror att Niña gick bärsärk på honom.
Riktigt så illa mår jag inte att jag anser att han förtjänade det. Men ja... Hon tenderar att ta saken i egna händer lite då och då.

Jag vill hata honom. Jag vill få vara arg på honom.
Jag vill skada någon just nu. Jag bryr mig inte om vem, sålänge jag får slå, slå och klösa och sparka.
Använda en kniv, känna doften av varmt blod.
Inte sluta förrens det är stilla. Stilla och den brinnande, hettande ilskan förbyts i trötthet. Trötthet och ledsnad.
Ibland skräms jag av min blodtörst. Ibland skräms jag av min våldsamhet.

Jag vill att han ska gråta. Jag vill att han ska be.
Och jag vill göra honom lika illa som han gjorde mig.

Hur kan man inte märka när den man påstår sig älska är påväg utför? Hur kan man inte notera när den man säger betyder så mycket i ens liv håller på att gå åt helvete?
Hur kan man vara så ignorant?

Niklas har en förmåga att alltid säga rätt saker. Han kan få ilskan att bara försvinna.
Senast med kommentaren "Man får lov att vara ledsen".
Jag är ledsen. Jag är ledsen och arg och ledsen igen.
Men det blir inte problem förrns jag är ensam.