Viva la revolution

I do swear that I'll always be there.
I'd give anything and everything and I will always care.
Through weakness and strength,
happiness and sorrow,
for better, for worse,
I will love you with every beat of my heart.

Jag är deppig men lättad.
Jag fick pratat med Kim idag, och det är underligt. Han har varit min lärare i inte ens ett halvår och likväl har han lärt känna mig.
Jag har insett att kraven jag ställer på mig själv inte är godtagbara. Jag kommer inte vara nöjd med mitt höstbetyg, men det får gå. Fysiken går bra, liksom historian. Svenskan och engelskan kan bli problematisk, det jag faktiskt har gjort har jag fått fina betyg på, mne jag har inte gjort så mycket i något av ämnena den här terminen. Mycket pga sjukdomen, för att jag inte orkat med skolan som jag borde. Matten... Jag vet inte. Jag äger på matte, men jag gjorde bort mig ordentligt på förra provet. Det är visserligen ett prov till innan betyget sätts, men ändå. det känns som om jag kommer få en fyra i matte. Max.
Kemin... jaja, det löser sig.
Som Kim sa, det är exams jag måste sikta på. Exams, långt där borta i framtiden. Maj 2009.
Och då ska jag äga. Sätta sjuor på vartenda prov.
Ha ett diplom med 45 poäng som delas ut på diploma ceremony.

Men först ska jag bli frisk.
För det sa Kim till mig, just innan han drämde plankan i huvudet på mig.