Kommunistsvin.

Facistsvin, gud vet vad.
Jag har pratat så mycket politik med henne. Under så många år.
Vi har gemensamt sett våra åsikter växa fram, gemensamt sett hur olika våra sätt att se världen är. Men vi älskar varandra ändå, trots våra meningssjiljaktigheter.
Dock är det mer berättigat att jag kallar henne kommunistsvin än vad det är för henne att kalla mig facistsvin. Hon ÄR faktistk komunist.
Jag kallar mig inte facist. Och jag hoppas verkligen att jag och mina åsikter inte på något vis alls passar in på den facistiska ideologin.

Igentligen är jag väl anarkist. Men jag kallar mig inte för det heller.
Jag anser mig vara någon form av extrem-liberal, mestadels för att det är mer accepterat att vara liberal jämfört med att vara anarkist. Men vem bryr sig egentligen?