Hemhemhem!

Snart nu så!
Idag så var det sista LGBT coffee meet för terminen. Det var lite ont om folk, och för ovanlighetens skull så gick jag tidigt. Owen såg ut som om han skulle kollapsa av trötthet.
Dagens första pärs var fysikprovet. Förhoppningsvis fick jag tillräckligt höga poäng (och vid omräkning av tidigare prov visade det sig att jag fick 50%, inte 40% som jag trodde tidigare.) för att klara 40%.
Sen var det stämplar från kansliet för min studieförsäkran. Den ska jag skicka när jag kommer hem. Jag tänker verkligen inte lita på att posten här fungerar som den ska.
Sen de sista julinköpen, inkluderande två par knästrumpor. Yay!

Träffade Amy på Wilkinsons, Justin och de två andra som jag inte kommer ihåg namnet på på bussen tillbaka, och sen Ruth precis utanför Tyler. Ruth rekryterade då mig till Tea party for Amnesty, och det var ju trevligt.
Och det snöade lite försiktigt. Yay för det med. Mest för att det inte la sig, utan bara var ett lungt och fint och framförallt glest snöfall. Det är kallt, och det tycker jag om!
Under sagda tedrickande så passerade Marin, så jag fick kramat henne och önskat henne en god jul. Hon åker hem till Holland i nästa vecka, och kommer inte tillbaka.

Sen fick jag pratat lite med en prospektiv student som var här för UCAS open day, hennes föräldrar var vilse, slarvat bort parkeringsplatsen hade de gjort. Så jag pekade ut vart de skulle ta vägen, och följde dem en bit. Det är roligt att prata med folk och kunna hjälpa till.

Nu dricker vi te och myser i värmen på mitt rum, trots att jag borde ta hand om tvätten och städa innan hemresan på fredag. (Påtal om hemresan så lär jag ha besök av en flicka från Hongkong under första halvan av julledigheten. Det återstår visserligen fortfarande att se, men jag anser att det vore trevligt.)

Imorgon så är det Stardust på the Venue. Egentligen är jag inte så glad i tanken på att gå, men åtminstone en gång får jag väl besöka the Venue den här terminen?
Och innan dess så är det pre-social på K-bar med LGBT Soc, för att fira Jons 21-års dag i förskott, och whatever else... Jaja, det blir nog bra, trots att Ruth saknas. Och i värsta fall så kan jag ju gå därifrån. Det är inte som om jag är en fragil kristallprinsessa, om jag kan gå från the Works till campus på egen hand så ska jag nog klara att ta mig från the Venue till Tyler också.
Self-rescuing princess.

Disturbing much?

My mind is still working on a problem posed a week and a half ago.
Tom said something that infected my thought processes, and now I just want to reboot my brain.
He probably didn't intend for it to be taken seriously, but this thing... it bugs me.
Because I do not know how to answer his question.
I really don't know.